söndag 29 augusti 2010

Lågenergilampor

Det finns uppenbarligen för- och nackdelar med allt. Lågenergilampor gillar jag för det känns som att de aldrig går sönder och de drar upp till 80 % mindre el än vanliga lampor. Men det finns en hake: De innehåller kvicksilver. Kommer kvicksilver i kontakt med bakterier (vilket händer på soptippar) bildas metylkvicksilver (läs om det nedan).

Går en varm lågenergilampa sönder, får man utrymma rummet under en halvtimme och vädra ur. Kvicksilvret förångas nämligen av värmen. När det svalnat kan man sopa ihop det hela, lägga det i en glasburk med lock och skriva på att den kan innehålla kvicksilver och lämna till en återvinningsstation.
Kom ihåg att tvätta rent golvet också!

Vill man inte använda lågenergilampor på grund av ovanstående, kan man använda halogenlampor. De drar fortfarande mindre energi än vanliga glödlampor.

Hittade inte så mycket info på metylkvicksilver, men på Uppsala Universitets hemsida står följande:

Metylkvicksilver användes vid betning av utsäde mot svampsjukdomar från slutet av 1800-talet fram till 1966 då det förbjöds i Sverige. Då hade man noterat omfattande påverkan på framför allt fröätande fåglar, men också rovfåglar. Man såg neurologiska skador och störningar i reproduktionen.

Övrig info i detta inlägg är hämtat från Hem&Hyra nr 2, 2010.

onsdag 25 augusti 2010

Förkylningstider och miljö


Det finns ingen gång som jag är så slösaktig med papper som när jag är förkyld. Toarullar, pappersnäsdukar och servetter går åt som smör en varm sommardag. Det är inte miljövänligt och egentligen inte heller särskilt billigt.

Häromdagen kom jag på det! Jag har ju mina hemmagjorda tvättlappar som ligger i garderoben (och sällan används). De duger alldeles utmärkt att snyta sig i och går bra att köra i tvättmaskinen sedan. Inte tar de allt för mycket plats heller, så knappast kommer jag behöva köra en maskin extra för dessas skull.

Detta är vad du behöver:
  • handduk/badlakan (gärna gammalt och slitet)
  • sax
  • sytråd (gärna i någon glad färg)
  • symaskin
Klipp handduken i för dig lagom stora bitar. (Jag måttade dem egentligen på snäppet till för små.)
Vik in kanterna/sidorna (tänk på att kunna "vända in" dem, så är det lite lättare att slippa trådar som hänger löst) och sicksacka runt.

När du inte använder dem som näsdukar, så kan du ju använda dem som trasor eller tvättlappar. Kör du olika färg på tråden på olika lappar, så kan du ju till och med ha dem till olika områden efter färg!

lördag 26 september 2009

Vart tog din gamla dator vägen?

Det är verkligen så - hela tiden. Vi västerlänningar tar för oss av jordens yta och försöker trycka in alla andra i ett hörn. Det värsta är väl att den västerlänning som är medveten om detta snart måste inse att det man själv försöker med, är en droppe i havet.

I Sveriges Natur 1/09 berättade de om allt elektronikskrot som hamnar i bland annat Ghana. De berättar också att DanWatch 2008 bland annat fann datorer från Stockholms Stad, Världsbanken och FN. Borde inte dessa se till att elektronikskrotet togs om hand på ett bra sätt?

Nu är detta vedervärdiga elektronikskrot, som förstör laguner och annat, trots allt en källa till inkomst för människor i Ghana. Kanske kunde de få hjälp att få till en bra arbetsmiljö. I stället för öppna eldar, för utvinning av koppar, kunde de få de rätta verktygen. (Jag menar nödvändigtvis inte skruvmejslar, utan en byggnad och bra ugnar om det är vad som krävs.) Som det är nu, så ger det som de andas in hosta, utslag och huvudvärk.

Vi västerlänningar glömmer uppenbarligen hela tiden att vår (alla jordbors) värld med sina delar är beroende. Av varandra. Då känns det lite hopplöst att jag lade min gamla trasiga tv i elektronikskrotet och att jag försöker vara miljökämpe alls. Samtidigt så vet jag ju att havet består av många droppar, och om jag kan vara en någorlunda frisk droppe så kanske det till sist ändå gör en skillnad.

Plötsligt kan jag stå ut med min gamla sega dator ett tag till.

tisdag 22 september 2009

Matproblem

Och så är vi flera som lägger märke till att det slängs för mycket mat. Hela 57 % vittnar SvD om. Då talar vi om privatpersoners slängvanor, att affärer också slänger en massa ätbart är ingen nyhet.

Vad göra åt problemet? Några förslag, från mitt huvud:

Köp inte hem mer än vad du hinner äta upp. Ingen mat är så dyr som den man slänger! Hellre en dyr liten förpackning, än en stor som man inte hinner konsumera.

Titta, lukta, smaka! har jag lärt mig. Mjölken kan vara en vecka gammal, om man tittar på bäst före-datum, men smaka fräscht en hel vecka till.

Blir det mat över? Frys in tills du kan göra en pytt-i-panna! För egen del sparar jag till och med vattnet som jag kokar grönsaker i. En bra soppbas, smakar det för lite så kan jag offra en buljongtärning. Oftast behövs inte det.

Mat i kyl/frys som du inte är förtjust i? Ja, inte är det värt att det ligger där. Kanske någon i din vänskapskrets vill ha den? (Men, kan man ge bort sådant som man inte tycker om själv?! Ja, varför inte???)

fredag 4 september 2009

Propplösarrecept

Miljöbloggaren är lycklig över den kombination som tidigare har tipsats om till spis, även fungerar i stoppade handfat...

En dag hörde miljöbloggaren tipset att för att göra spisen riktigt ren så ska man strö över bikarbonat och hälla på ättiksvatten. Ingen dum idé, miljövänligt också. Så slog det miljöbloggaren att om hon i stället hällde lite bikarbonat i det stoppade handfatet, så skulle det kanske funka att hälla på det vatten som hon just använt för att avkalka vattenkokaren. Så sagt och gjort... Och plötsligt flödade vattnet lite bättre i handfatet igen.

1 dl ättikssprit
och
4 dl vatten
kokas tillsammans.
Bikarbonat
strös under tiden i handfatet/hålet i handfatet
Häll det nykokta ättiksvattnet i handfatet.
Kan behöva upprepas - men prova att hälla bara kokande vatten ett par gånger efter åt.

onsdag 19 augusti 2009

Några ofullständiga tankar

Något jag har tänkt på mycket är hur vi ska rädda allt hela tiden. Den senaste saken är väl Saab, för att inte tala om hur viktigt det är att BEVARA SPRÅKET.

Hur kommer detta in i en miljöblogg?

Låt oss backa några tusen år, eller så. Ni vet till tiden som Ice age täcker upp. Då när mammutarna dog ut. Då var det också något med miljön (troligtvis) som gjorde att de inte kunde fortsätta leva i sina områden.

För något år sedan fann en man en nästan intakt mammutunge - och nu har man börjat fundera på att ta dna från den och låta nya mammutar få komma ut i världen. Det för min tanke till kaninerna som man tog till Australien, och rävarna man senare tog dit för att kaninerna inte hade några naturliga fiender.

Faktum är att nästan hela tiden när människan försöker ha ett finger med i spelet så går det åt pipsvängen med alltihop! Vi vill så väl, men det blir så fel.

Så åter till SAAB. Ska vi verkligen försöka rädda detta företag? Det är kanske trots allt dags att det "går under" för att nya arter (hybridbilar exempelvis) ska få plats på kartan. SAAB:s död, kanske trots allt kan bli räddningen för miljön.

Och vad gäller språket... hur mycket vi än kämpar så kommer det aldrig att bli som det var. Tack och lov! (Lingvisten i mig har talat.)

söndag 12 juli 2009

Earth song

Också Miljö-bloggen minns Michael Jackson, genom att låna in en film från Youtube.

Did you ever stop to notice the crying earth, the weeping shores?
(ur sången)



Vila i frid, Michael.